Ett litet men mycket intresserat gäng lyssnade på Robert Kihlin, lantbrukare från Hallstaberg utanför Västerås, när han berättade om sin verksamhet som både omfattar ekologisk odling av spannmål och foder till sin köttdjursuppfödning samt även konventionell spannmålsodling. Utöver detta har gården en omfattande entreprenadverksamhet, främst under vinterhalvåret med snöröjning och sandning.

Vi diskuterade, för det var ju ett dialogmöte, de ekonomiska förutsättningarna för den ekologiska odlingen i jämförelse med den konventionella. Klart är att den ekologiska produktionen är dyrare än den konventionella vilket i hög grad beror på mera bearbetning vilket innebär större bränsleförbrukning och ca 30 procent sämre skörderesultat per hektar än vid den konventionella produktionen. Även om man räknar bort insatsvaror som gödning mm i den konventionella odlingen är det bättre lönsamhet på den än på den ekologiska.

Vi diskuterade också vår sårbarhet och förhållandevis låga försörjningsgrad i Sverige. I dessa tider framstår den omständigheten som problematisk och något vi måste försöka ändra på. Här handlar det om att konsumenternas efterfrågan på vår inhemska produktion måste öka i samma takt som produktionen ökar, en balansgång vi måste hjälpas åt med för att lyckas.

Avslutningsvis fick vi veta att Västmanland är mer än självförsörjande på spannmål, men i övrigt har vi väldigt lite förädlings- och livsmedelsproduktion i jmf med många andra län. Så här finns det utmaningar att ta tag i!

Text och bild: Hans Johnson